Skip to main content

Protokollsanteckning BUN

Barn- och utbildningsnämnden  201201

Protokollsanteckning angående ärende 13  

I barnkonsekvensanalysen i ärendet om den höjda musikskoleavgiften 13:3 kan vi läsa följande:

Förslag till beslut förändrar för barn jämfört med tidigare:

Höjningen av avgiften kan medföra minskad efterfrågan från barn/vårdnadshavare med begränsad ekonomi.

Intentionen har beaktats.

Vi i Vänsterpartiet funderar på hur intentionen har beaktats. Att man nu, tack vare den budget som beslutats om i Kommunfullmäktige, tvingats hyvla kostnaderna även för Kulturskolan är väl känt. Men hur man kan nöja sig med en så mager barnkonsekvensanalys förvånar oss. Fyller ens en sådan kommentar någon funktion, eller är det här med barnkonsekvensanalys bara något som bockas av på en att göra- lista.

Den svenska kulturskolan har, som de flesta nog redan vet, haft ett gott rykte om sig. Man har låtit barn och ungdomar ur alla socioekonomiska grupper kommit till. Men nu så nöjer man sig i Kristianstad med: Höjningen av avgiften kan medföra minskad efterfrågan från barn/ vårdnadshavare med begränsad ekonomi. Likvärdigheter och icke-segregation känns långt borta.

För barn och ungdomars utvecklig och välbefinnande, är Kulturskolan en oas, där de får prova sina drömmar och utforska världen med hjälp av olika sinnen. Där får de träna att uttrycka sig på olika sätt, varva ner, utveckla sina kreativa sidor och träffa andra med samma intressen. Kulturskolan bör vara en billig aktivitet som många barn och ungdomar ska kunna nyttja, oavsett socioekonomisk bakgrund eller om det finns fler syskon i familjen.

Vi i Vänsterpartiet motsätter oss höjningen av avgiften, och beklagar att det finns en förnöjsamhet i att vårdnadshavare med begränsad ekonomi troligen inte kommer att kunna låta sina barn och ungdomar deltaga i Kulturskolans aktiviteter.

 

Karin Feldt

Vänsterpartiet ersättare i Barn och -utbildningsnämnden.


Låt Komvux göra det möjligt!

”Pandemin innebär att antalet permitteringar och uppsägningar förväntas öka och ännu är vi långt från ett slutgiltigt facit. Trots detta har det borgerliga styret valt att skära ner fem procent även på Komvux. Som en följd av den borgerliga nedskärningsbudgeten föreslås nu barn- och utbildningsnämnden i Kristianstads kommun att besluta om att ytterligare 24 kurser ska ställa om från traditionell klassrumsundervisning till nätbaserad distansundervisning, skriver företrädare för Socialdemokraterna och Vänsterpartiet i barn- och utbildningsnämnden.”

 

Ur Kristianstadsbladet 201205

Läs hela artikeln här

Stoppa nedläggning av biblioteksfilialerna

”Så dök det till sist upp, det besparingsförslag inom kulturen som så många av oss har fruktat. Nedläggningar av bibliotek. Efter många rykten och protestlistor under våren står det nu klart att den borgerliga ledningen i kultur- och fritidsnämnden vill lägga ner biblioteken i Linderöd och på Österäng, skriver Mikael Persson, gruppledare för Vänsterpartiet.”

 

Ur Kristianstadsbladet 201204

Läs hela artikeln här


Interpellation

Till ordföranden i kultur- och fritidsnämnden Lena Ohlsson

Nedläggning av biblioteksfilialer

Demokrati sägs ofta vara konsten att fatta beslut men minst lika viktig är konsten att lyssna. Konsten att lyssna och ge andra möjlighet att komma med synpunkter och förslag blir extra viktig ett år med en pandemi som gör att vi inte kan träffas på samma sätt som tidigare. Tyvärr har detta brustit vid ett antal tillfällen under året, allra tydligast när Slussen och de centrala specialpedagogerna försvann utan att personalen gavs en seriös möjlighet att påverka.

Nu verkar det vara dags igen när den borgerliga ledningen i kultur- och fritidsnämnden vill lägga ner två biblioteks filialer. Förutom en lång lista med besparingsförslag i våras, en lista som kom till i en helt annan tid med andra förutsättningar både ekonomiskt och diskussionsmässigt har inget hörts från de styrande partierna. Nu med mindre än 10 dagar kvar till beslut dyker förslaget upp, dock inte som ett förslag som berörda medborgare ges möjlighet att tycka till om utan långt in i nämndens handlingar utan något synligt försök till kommunikation.

De boende på Österäng och i Linderöd skall förnekas möjligheten till ett bibliotek i närheten av sitt boende, detta för att spara 120 000 :-. En summa så liten att den knappt märks bland de dryga 220 miljoner nämnden har till sitt förfogande men ett beslut med oerhörda effekter för de som drabbas. Dessa hänvisas till att ta bussen för att nå ett bibliotek, en buss de för övrigt avråds att åka om de inte absolut behöver. Därtill berörs ett antal skolor och förskolor som blir av med sina nuvarande skolbibliotek. I en tid då läsandet lyfts fram som en framgångsfaktor kommer barn i förskole- och grundskoleålder att hänvisas till samma bussar för att ta del av litteratur, teater och alla andra kulturformer som biblioteken erbjudit.

Min undran blir då, vad tycker de människor som berörs. Vad tycker personalen som idag arbetar på filialerna? Vad säger byalaget i Linderöd om att ännu en del av den kommunala servicen monteras ned? Vad säger hyresgästföreningen på Österäng om att de sista resterna av kulturutbud försvinner från området? Och vad säger de elever, pedagoger och rektorer som får sin möjlighet att bedriva undervisning försämrad? Men ingenstans hittar jag något av detta. På Kristianstadsbladets debattsidor har ett antal boende i Everöd förtjänstfullt gjort sig hörda, men i övrigt finns inga spår i varken debatt eller beslutsunderlag.

Har det gjorts några som helst försök att förankra förslaget? Har det ställts några frågor till barn- och utbildningsförvaltningen kring de extra kostnader som uppkommer för deras del? Har det ställts några frågor till de boende utan egen dator som är hänvisade till bibliotekens datorer för sin digitala kommunikation? Har det gjorts några alls försök att lyssna?

Mina frågor till Lena Ohlsson är därför:

  •   Har berörd personal på biblioteksfilialerna getts möjlighet att yttra sig?
  •   Hur säkras berörda skolor och förskolors möjlighet till skolbibliotek?
  •   Har de skolor och förskolor som berörs getts möjlighet att yttra sig?
  •   Har Barn- och utbildningsförvaltningen getts möjlighet att yttra sig?
  •   Har de boende i Linderöd och Österäng getts möjlighet att yttra sig?
    Kristianstad 2020-12-02

    För Vänsterpartiet Kristianstad

    Mikael Persson

Protokollsanteckning BUN

20201103 

Internbudget 2021

 

År 2020 är ett år vi sent kommer att glömma. Snabba beslut, omställningar och nya prioriteringar, både för det offentliga och det privata.
Då får vi i hand en budget, där man från alliansens sida nedprioriterar och drar med hyveln jämt och fint. Men det här håller inte:

 

Skolan ska vara en likvärdig och kompensatorisk skola. Förskolan, skolan och skolbarnomsorgen ska ha tillräckliga resurser för att möta barns olika behov. Det handlar inte alltid om att tillföra mer resurser utan hur de resurserna används.

Vi är i ett läge där fler och fler pratar om att misslyckande i skolan leder att fler och fler av våra unga hamnar i kriminalitet och utan framtidshopp. I det läget ska vi inte spara in på de resurser som stärker våra ungas framtidsutsikter.

Genom att hyvla rakt av på de gemensamma enheterna kommer alla skolenheter att drabbas. Det stöd som elevhälsa, didaktiska enheten och resursskolan utgör i de olika enheterna kommer att försvinna och den personal som finns ute i enheterna kommer att åläggas ytterligare arbetsbördor.

Modersmålsenheten kommer att få större undervisningsgrupper, vilket kommer att försvåra deras viktiga arbete att stärka barn med andra modersmål än svenskas förmåga att ta sig till svenska språket.

På Slussen har kommunen en personalstyrka som har arbetet in sig på att ta emot och kartlägga de som kommer in i Sverige. Vem ska utföra deras uppgifter och var kommer nuvarande personal att ta vägen när Slussen ska avvecklas?

Både i grundskolan, i förskolan och fritidshem kommer större barngrupper att tvingas införas, vilket kommer att leda till försämrad lärmiljö, risk för lägre måluppfyllelse och en ökad risk för kränkningar och trakasserier.

Kulturskolans verksamhet skärs ner och avgiftens höjs, bidrar det till en likvärdig skola?

Listan kan göras lång. (Åtgärder för balanserad budget, 2021 BuN 2020-10-07 bilaga 5)

Vi i Vänsterpartiet har ett annat alternativ och det är att i den kommunala budgeten istället genom att höja skatten med 50 öre tillföra en ramförstärkning med 47 miljoner, som går till kvalitetssatsningar i verksamheterna istället för hyvling och nedmontering av viktig kärnverksamhet. Skattehöjningen ses som en social investering i en förbättrad skola, vård och omsorg.

 

Karin Feldt

Dags för en extern granskning av de generella effektiviseringskraven

Motion

Till Kommunfullmäktige i Kristianstad

Effektiviseringar eller besparingar?

Många kommuner använder sig av så kallade generella effektiviseringar som innebär att förvaltningar åläggs sparkrav men utan att samtidigt sänka kraven, varken på verksamhetens kvalitet eller omfattning. Denna metod används även i Kristianstads kommun. Metoden förutsätter att medarbetarna kan ändra arbetssätt så att sparbetingen kan genomföras. Från att tidigare ha pekat ut specifika områden som exempelvis lokaler, administration och konsulter, där kommunledningen ser möjlighet till effektiviseringar, är alltså kraven på effektiviseringar numera generella till sin karaktär.

Metoden att lägga in generella effektiviseringar i budgeten har pågått under många år, vissa år i namn av just effektivisering, andra genom medveten otillräcklig uppräkning för kostnadsökning och volym på verksamheten, åter andra år genom en kombination av dessa. Effektiviseringskrav har ålagts de flesta nämnder under de flesta åren denna period men storleken har varierat mellan olika nämnder och olika år. I vilken grad de generella effektiviseringskraven baseras på faktamässigt underbyggda analyser av besparingspotential i närtid, exempelvis till följd av genomförd teknisk utveckling, nya arbetsmetoder som tagits i bruk eller tydligt minskade behov, framgår inte.

Denna brist på faktaunderlag som visar att effektiviseringarna verkligen kan uppnås under budgetåret, har med rätta lett till återkommande facklig kritik om risk för ökad stress och försämrad arbetsmiljö.

Vi är idag i behov av en öppen och ärlig debatt om vad som egentligen är effektiviseringar och vad som istället bör kallas besparingar eller nedskärningar. Budgetminskningar utan koppling till reell besparingspotential, sänkta målsättningar eller direktiv om hur besparingarna ska genomföras, riskerar innebära sänkta ambitioner så som större barngrupper i förskolan, nedlagda träffpunkter för äldre eller minskade öppettider på fritidsgården. Otillräcklig kompensation för pris- och löneökningar riskerar leda till färre vikarier eller vakanshållningar av anställningar i förskolan, skolan eller i äldreomsorgen, vilket gör att de anställda måste jobba hårdare för att klara målen och bevara kvaliteten.

Efter många år med generella effektiviseringar under olika politiska styren är det hög tid att utvärdera konsekvenserna för kvaliteten, brukarna och medarbetarna. Förhoppningsvis finns ett blocköverskridande intresse av frågor som: har Kristianstads kommuns generella effektiviseringar lett till att verksamheterna blivit effektivare? Har kvaliteten på våra tjänster förbättrats eller inte? Hur har anställdas arbetsmiljö påverkats? Har beslutsunderlagen för nämndernas besparingsbeting varit väl underbyggda eller har effektiviseringsvinster tagits ut i förväg, och vad har det i så fall lett till? Har generella effektiviseringar varit en sista utväg för att få ihop budgeten när andra intäktskällor inte ansetts vara möjliga? Vilka är i så fall de långsiktiga konsekvenserna av detta?

Den övergripande frågan är som vi ser det hur vi kan få ett styrsystem som tar hänsyn till att medarbetarna ska hålla ett helt arbetsliv och samtidigt ger kristianstadsborna en trygg välfärd att lita på. Hur kan vi se till att upprätthålla arbetsmiljölagens krav på god arbetsmiljö samtidigt som vi når de politiska ambitionerna för välfärden och kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning? Då en i princip likalydande motion också lagts i Lunds kommun finns goda förutsättningar för en jämförande utvärdering.

Vänsterpartiet föreslår kommunfullmäktige besluta

  •   Att tillsätta en kommunövergripande extern utvärdering av de senaste årens generella effektiviseringar, från val av metod och bedömd besparingspotential till uppföljning av resultatet och utvärdering av konsekvenserna.
  •   Att utvärderingens resultat, på ett sätt som är lämpligt, ska ligga till grund för den kommunala budgetprocessen.

     

     

    Kristianstad 200913

     

    Mikael Persson, Vänsterpartiet

Vänstern säger nej till besparingar

Vänsterpartiet säger nej till besparingar på skola och omsorg nästa år. Partiet vill i stället se långsiktiga satsningar på välfärden, bland annat genom skattehöjning och att stänga flygplatsen.

 

Ur Kristianstadsbladet 22/10
Läs hela artikeln här

”Det är hög tid att Kristianstad vågar satsa på skola och utbildning igen”, Mikael Persson, gruppledare Vänsterpartiet

 

”I Vänsterpartiets budgetförslag skapar man ett utrymme på runt 80 miljoner där man utökar ramarna för barn- och utbildningsnämnden med drygt 47 miljoner, omsorgsnämnden med drygt 41 miljoner och arbete och välfärdsnämnden med drygt 20 miljoner.” – citat Kristianstadsbladet

”Satsningar som partiet vill se är bland annat 30-timmars arbetsvecka, vita jobb, en värdig omsorg, likvärdig skola, förstärkt SFI och arbetsmarknadsåtgärder.” – citat Kristianstadsbladet