Vänsterpartiets partiledare Lars Ohly kräver, tillsammans med Ruzica Stanojevic och Elin Pålsson, feministiskt självförsvar i skolan och ett tydligt feministiskt perspektiv i all kommunens verksamhet.
Det är oacceptabelt att flickor och kvinnor tvingas anpassa sina liv på olika sätt på grund av oro och rädsla för pojkars och mäns närmanden, trakasserier, övergrepp och våld. När kvinnors liv begränsas och beskärs av rädsla och otrygghet är det ytterst en fråga om demokrati. Vi vill motverka skeva debatter, där fokus läggs på krav om fler poliser, och istället ge tjejer styrka och beredskap att försvara sig. Därför kräver vi att alla tjejer på högstadiet och gymnasiet, som själva önskar det, ska erbjudas möjlighet att träna feministiskt självförsvar. Att kunna försvara sig ger en ökad självkänsla och trygghet.

På sajten Ungt Val, som är ett samarbete mellan Aftonbladet och Lunarstorm, röstade i januari närmare 92 000 tjejer på Veckans fråga: ”Tycker du att tjejer ska få lära sig självförsvar i skolan?”. Av dessa var 77 % för och 6 % emot. Resultatet visar att det finns ett överväldigande intresse från tjejer att lära sig självförsvar. Även killar visade ett stort stöd för förslaget i omröstningen, vilket inte var så konstigt. Här i Kristianstad blev vi övertygade om att intresse och uppskattning finns, när vi på internationella kvinnodagen erbjöd två pass på Österängs gymnasieskola. Det ena passet riktades till tjejer som tränades i feministiskt självförsvar och det andra till killar på elprogrammet, som för första gången någonsin fick en diskussion om ”killar och feminism”. Tyvärr räcker det inte med en dag om året.

Feministiskt självförsvar är inte i första hand en vanlig kampsportsteknik och det handlar inte om att lära sig att slåss i allmänhet. Feministiskt självförsvar är en metod som ger enkla verktyg för att försvara sig. Det är ett sätt att säga: jag vet att jag är värd att försvara. Man skapar forum för att diskutera och tränar gränssättning och använder sin röst och sin kropp för att förebygga och avvärja trakasserier och övergrepp. Självförsvaret utgörs av tre delar. Mentalt, som bl.a. handlar om självkänsla och självbild; verbalt, att med ord och kroppsspråk signalera var gränsen går, och som en sista utväg fysiskt självförsvar, att med sparkar och effektiva slag ta sig ur en hotfull situation.

Kvinnors rädsla och utsatthet för våld är inte kvinnors eget ansvar. Samhället måste ta en större del i det konkreta arbetet med att både förebygga våldet och hantera konsekvenserna av det. Ett liv fritt från rädsla, hot och våld är en mänsklig rättighet.

Därför kräver vi:

• att alla tjejer på högstadiet och gymnasiet erbjuds möjlighet att träna feministiskt självförsvar
• att alla kommuner skall ha handlingsplaner för arbetet mot mäns våld mot kvinnor och barn
• att alla kvinnor anställda i de kommunala verksamheterna erbjuds möjlighet att träna feministiskt självförsvar
• att alla kommuner skall erbjuda kvinnor och barn som lever under hot, tillgång till skyddat boende
• att kunskaper om sexualiserat våld inom rättsväsendet, hos myndigheter och i vården förbättras
• att jämställdhetsperspektivet skall finnas med vid stadsplanering och byggande

Lars Ohly, partiledare Vänsterpartiet
Ruzica Stanojevic, riksdagskandidat (v)
Elin Pålsson, fullmäktigekandidat (v)

Uppdaterades: 21 jul 2018