Ett solidariskt Kristianstad – Budgetförslag 2006
Vänsterpartiets gruppledare i Kristianstads kommunfullmäktige, Ruzica Stanojevic, konstaterade i budgetdebatten att Sverige aldrig varit rikare, men ändå fortsätter nedskärningarna i kommunen.
Under den här mandatperioden har vi år efter år hört talas om det kärva ekonomiska läget i kommunen, vi har vittnat om behovet att få fler i arbete, att få fler att betala skatt och bidra till välfärden.
Under den här mandatperioden har en del kraftiga besparingar gjorts från majoritetens sida, framför allt i de mjuka verksamheterna. Budgetramarna har bantats ner, allt i försök att få ekonomin i balans. Verksamheterna är snart anorektiska. Att majoriteten ser årets budget som en stark budget med ”kraftiga satsningar” på skola och omsorg är deras tolkning av verkligheten. Det intressanta är att facken inte håller med om den verklighetsbeskrivningen.
Parallellt med nedskärningarna i de mjuka verksamheterna har en jakt efter tillväxt pågått. En jakt i form av ett profileringsarbete där ett antal miljoner kronor har investerats i att marknadsföra kommunen. Det har hetat att vi behöver både gasa och bromsa. Gasa för att stimulera den privata sektorn på bekostnad av de kommunala verksamheterna, där de flesta kvinnor arbetar.
Återigen en uppdelning på den närande och tärande sektorn.. Manligt och kvinnligt. Vi håller inte med om den analysen!
”Men det är väl exportindustrin som främst finansierar reformverksamheten i Sverige? Just det. Ju målmedvetnare ackordsarbetarna sliter ut sig på Volvon och LM desto fortare har vi folkhemmet här..”
Göran Palm
Sverige har aldrig varit rikare. Det tål att upprepas. Sverige har aldrig varit rikare. Men makt och rikedom är koncentrerade till en liten manlig elit i näringslivets topp. Vi lever i ett land där aktieutdelningarna förra året var över 70 miljarder kronor, samtidigt som många går arbetslösa.
Vänsterpartiets bestämda åsikt är att välfärden och den offentliga sektorn måste byggas ut för att skapa fler jobb.
Kristianstad är inget undantag. Fler förskolor, skolor, fritidsgårdar, fler äldreboenden, fler fast heltidsanställda med jämställda löner det går att leva på, mer personal i skolan, i omsorgen, en bättre service för kommunens invånare…
Vi vill se en kommun där kvinnor känner sig trygga på arbetsplatsen, på gatan, i skolan och i hemmet. Vi vill se en kommunalpolitik där resurser omfördelas från män till kvinnor och där klassklyftorna utjämnas. Vänsterpartiets profil för vår kommun är given. Ett rättvist och jämställt Kristianstad, ett Kristianstad där rasismen är utplånat. En kommun man vill bo i.
Hur vill vi göra det då?
Tillväxten är inte knuten till enbart näringslivet. Vi vet att tillväxt skapas i den offentliga sektorn också. Allt fler önskar öka sin konsumtion av bl.a. vård, sjukvård, utbildning och andra offentliga tjänster. Och allt fler är beredda att betala för dessa tjänster. Att betala via skattesedel för de kommunala tjänsterna är det solidariska alternativet.
Under mandatperioden har skattesatsen varit oförändrad. Alltsedan 2001 när skatten sänktes med 25 öre har de pengarna saknats i den kommunala kassan.
Att enbart höja den kommunala skatten och inte titta på de kommunala avgifterna och hur de slår mot låginkomsttagare är problematiskt. Vi vill växla från avgiftsfinansiering till skattefinansiering och samtidigt kompensera låginkomsttagare.
Vänsterpartiets budgetförslag för år 2006 har arbetats fram i tre steg. För det första har vi försökt att inte glömma bort de under mandatperioden redan klubbade försämringar av välfärden som bl.a. höjningar av avgifter i den kommunala musikskolan, borttagande av den betalningsfria månaden i barnomsorgen, försämringar i städning av skollokaler etc.
För det andra har vi sagt nej till årets ytterligare nedskärningar som aviseras i form av hårt bantade budgetramar i framförallt barn- och utbildningsnämnden samt omsorgsnämnden.
Och för det tredje har vi lyft in krav på nya reformer som finansieras solidariskt och jämnar ut de orättvisa effekterna av de taxe- och avgiftsfinansierade verksamheter som slår hårt mot de lågavlönade. Införandet av en progressiv maxtaxa i barnomsorgen, borttagandet av egenavgiften i färdtjänsten, gratis buss för pensionärer över 70 år är några av dem.
Som ett exempel kan man säga att för en ensamstående förälder med tre barn med lön under 18000 kr i månaden införandet av progressiv maxtaxa i barnomsorgen kommer att kosta under åtta kronor i månaden i form av en skattehöjning. Men samtidigt kommer barnomsorgsavgiften att sjunka från 990 kr i månaden till 540 kr i månaden, dvs man betalar 180 kr per barn.
Mellan tummen och pekfingret innebär vårt förslag att en familj med en inkomst under 18000 kr kommer att få 442 kr mer i kassan varje månad. Pengar som behövs.
Vårt mål har varit att formulera en solidarisk politik genom tydliga prioriteringar och omfördelningar. Vi har valt att satsa på barn och ungdomar, kvinnor, äldre, utbildning, kultur och fritid. Vi har valt att satsa på människorna av kött och blod i kommunen, den viktigaste tillgång en kommun kan ha och då får annat, mindre viktigt stå tillbaka.