Arena – en gravsten över den kommunala ekonomin
Följande artikel har publicerats i Kristianstadsbladet. Här redovisar vi för vänsterpartiets åsikter om Arenan.
På oktobers kommunfullmäktigesammanträde i Kristianstad antogs nya ägardirektiv till vårt kommunala bostadsbolag ABK om att börja bygga en ny arena och ett nytt rådhus. På det sammanträdet argumenterade vänsterpartiet för att ärendet skulle avslås eller åtminstone dras tillbaka för ytterligare beredning och belysning av den finansiella delen. På mina frågor om ledamöterna i fullmäktige var tillräckligt insatta för att fatta beslut i ett ärende som kan kosta kommuninvånarna drygt en halv miljard kronor och om ABK var med på detta var det enbart Ulf Persson (m) som visade lite mod och erkände att ärendet hade stressats fram.
I efterhand kunde vi läsa i Kristianstadsbladet att inte ens kommunstyrelsens ordförande, Bengt Gustafson (m), hade klart för sig hur Arena och Rådhus skulle finansieras och att han får ”en klump i magen” av att kostnadsberäkningarna fortfarande inte är klara. Att inte vara insatt i varje detaljfråga är fullt rimligt, men när vi pratar om en investering på flera hundra miljoner kronor bör man kunna ställa andra krav på dem som fått väljarnas förtroende att styra kommunen.
Att väl genomarbetade politiska förslag är betydligt bättre än framstressade förslag är något vi trodde kommunstyrelsen lärt sig efter turerna kring omtalade logistikcentrumet FFC från förra mandatperioden. Men när nu nya planer på ett dyrt skrytbygge kommer fram så är det samma visa igen. Beslut måste fattas omedelbart och diskussion med ABK:s styrelse och information till fullmäktiges övriga partier prioriteras bort i den allmänna brådskan.
Sedan sammanträdet i oktober har det framkommit mer oroande fakta i medierna kring bland annat finansiering, bristande kommunikation med ABK och styrelsens sammansättning, vilket gör att osäkerheten kring projektet tätnar. Det är många frågor som kräver ett svar.
Behöver Kristianstad en stor arena mitt i centrum?
Ja, utan tvekan, svarar den borgerliga majoriteten med sverigedemokraterna i svansen. Ja, svarar socialdemokraterna och kristdemokraterna, minst lika högt. Enligt de flesta i kommunfullmäktige ligger det här helt rätt i tiden om man ska marknadsföra kommunen och satsa på handbollen och stora evenemang, som framtida s- kongresser. Det är uppenbart att i bristen på politiska och ideologiska visioner om hur Kristianstad ska utvecklas, ser både majoriteten och socialdemokraterna en arena som ett monument över sin egen regeringsduglighet. Man vill inte uppfattas som ”bakåtsträvare” eller en bromskloss. Men vad säger vi då?
Tvärtom Kb:s nyliberala ledarsidas och Bengt Gustafsons uppfattning om oss som ”de slösaktiga”, är den avgörande frågan för oss som vänsterpartister vid alla stora ekonomiska beslut att kostnaden kan försvaras med en förbättrad kommunal service till alla invånare. I fallet med Arenan är nyttan för kommuninvånarna oerhört begränsad till centralorten och de fördelar som finns för till exempel föreningslivet kan uppnås till en betydligt lägre pris. Därför är svaret ett rungande nej, eller ett mjäkigt kanske beroende på om externa investerare finns, som kan bygga utan att den kommunala ekonomin tar stryk.
Vi kan i stället nöja oss med att uppdra åt kommunen att för en lägre kostnad börja med att bygga fritidshem och medborgarkontor runt om i byarna. Det är vänsterpartiets mening att det kommunala bostadsbolagets främsta uppgift är att bygga bra, billiga och anpassade bostäder, samt förvalta våra gemensamma tillgångar väl i stället för att bygga arenor och rådhus. Vi ser fram emot idrottsanläggningar i kommunens alla delar, som gynnar den breda idrotten och är till för alla. En stor, centralt placerad och onödigt lyxig arena är däremot en lekplats för det lokala näringslivet och då är det också de som får bekosta spektaklet.
Vad kommer Arenan att kosta och hur kommer den att finansieras?
Tyvärr är det ingen som vet exakt ännu i dag. Uppskattningsvis kommer de 330 miljonerna man tänkt sig från början inte att räcka för att täcka alla byggkostnaderna och nu när byggmarknaden är överhettad är det ingen som vet vad notan kommer att hamna på.
Försäljning av tillgångar hos ABK i form av lägenheter och fastigheter kan också delvis komma att finansiera byggnationen. Dessa är tillgångar som en gång i tiden köpts eller byggts med de pengar som hyresgästerna betalt i hyra.
Då ingen del av kommunens näringsliv har visat något som helst intresse av att gå in med investeringspengar återstår det att låna pengar och skuldsätta Kristianstadsborna i många år framöver. Detta kan inte ses som något annat än en indirekt skattehöjning som kommuninvånarna inte räknat med i valrörelsen.
Vart är vi på väg i Kristianstads kommun och vad är vi villiga att offra för att få bygga dessa dyra, manliga monument över vår egen fullkomlighet?
Upplåningen, med ränteutvecklingen, och den framtida driftkostnaden med eventuella vinster eller förluster och dess inverkan på de övriga verksamheterna som går med underskott, nämligen äldreomsorgen och socialförvaltningen, finns inte heller några möjligheter att sia om.
Inför kommunfullmäktigesammanträdet i november har vi krävt information i ärendet, samt tillgång till kostnadsberäkningarna. Ännu i dag har vi inte sett någon ekonomisk kalkyl och vår oro stiger. Signalerna är blandade och det går prestige i frågan. Om den nya arenan är en unik vinstdrivande vision, eller en gravsten över den kommunala ekonomin, lär besvaras om några år. Kanske lagom till nya fräscha vallöften för en halv miljard skattekronor.
Ruzica Stanojevic