Internationella kvinnodagen
Isabell Ahl nyvald ordförande för RFSL Kristianstad talade på det 8:e mars möte som arrangerades gemensamt av RFSL, SSU, Ung Vänster och Vänsterpartiet.
En bra artikel med en del bilder från mötet går att hitta på Kristianstadsbladets hemsida, artikeln når du enklast genom att klicka på denna länk.
Isabells tal i sin helhet går att läsa här.
Hej!
Mitt namn är Isabell Ahl och jag är ordförande i RFSL i Kristianstad.
Det är internationella kvinnodagen i dag och vi har samlats för att ge uttryck för att våld mot kvinnor måste få ett slut en gång för alla. Det är inte acceptabelt att bruka våld. Allt våld är ett uttryck för makt. Ett sätt att styra och förtrycka en individ till lydnad.
Våldet mot kvinnor har ökat i Kristianstad, uttrycker Kristianstad kvinnojour och polisens statistik styrker uppgifterna. Våldet mot kvinnor handlar oftast om att bli slagen av den man hon lever med, på den plats som borde vara trygg, i hemmet! Att stanna en liten stund vid denna tanke är viktigt, för vi kan alla förstå hur fruktansvärt det måste vara att ständigt vara rädd i sitt hem. Ofta finns det barn som upplever detta våld som deras mamma utsätts för. Barn som behöver hjälp med att hantera de reaktioner som är konsekvenserna av att bevittnat våld i hemmet.
Socialstyrelsen har nyligen kritiserade de kommuner de granskat, när det gäller möjligheten för barn och unga att nå socialtjänsten efter kontorstid, DVS då flertalet brott i hemmet sker. Detta är oacceptabelt. I ett välfärdssamhälle ska våra mest utsatta, barnen, kunna få hjälp i en krissituation, även om det är julafton.
Förra året sökte fler kvinnor hjälp hos Kristianstad kvinnojour än året innan och 20 stycken kvinnor som i akut kris sökte hjälp kunde inte få hjälpen de behövde eftersom kvinnojouren hade fullbelagt. En kvinna i akut kris som söker hjälp måste få det stöd hon behöver!
Oliver French på Brottsförebyggande rådet, BRÅ, skriver en artikel om att mäns våld mot kvinnor handlar om sociala och politiska strukturer och inte om genetik. Han hänvisar till den amerikanska forskaren Jackson Katz.
Män måste ta ett större ansvar, säger Jackson Katz. Historiskt sett har de här frågorna alltid benämnts som kvinnofrågor, något som gett många män en ursäkt att ignorera problemen. Är våldtäkt ett kvinnoproblem när över 99 procent av våldtäkterna utförs av män?
Jackson menar vidare att genusfrågor är främmande för många män. Många män likställer ordet genus med kvinnofråga, men män är förstås lika mycket en del av genusbegreppet som kvinnor. På 1990-talet studerade han bilden av maskulinitet i USA. Och på samma sätt som bilder på kvinnor i media inte stämmer överens med verkligheten, har den generella bilden av mannen i media blivit alltmer macho. Bicepsen på en actionfigur har flerdubblats under efterkrigstiden, filmhjältarnas vapen blir allt större och deras kroppar alltmer vältränade. Detta har konsekvenser.
Det som påverkar vår människosyn är vilka normer vi har och lever efter. Vilken syn vi har på människor är grunden för hur vi behandlar andra och bidrar till diskriminering, kränkningar och särbehandling.
Hatbrotten har ökat de senare åren enligt Brottsförebyggande rådets statistik. Vad är då ett hatbrott?
Hatbrott utgör ett angrepp mot de mänskliga rättigheterna och strider mot de grundläggande värderingarna i samhället om alla människors lika värde. Ett hatbrott kan vara allt från ett mord till kränkande klotter på någons husvägg – det är motivet till brottet som avgör om det är ett hatbrott eller inte. Statistiken innefattar hatbrott utifrån gärningspersonens motiv till etnicitet, religiös tro, sexuell läggning och könsöverskridande identitet eller uttryck.
Hatbrott sker oftast i människors vardag, till exempel i ens hem, i skolan eller på arbetsplatsen. Med andra ord förutom den smärta våldsmannen ger den enskilde människan och det lidande kränkningen åstadkommer, försvinner tryggheten i vardagen och rädslan att det ska hända igen lever kvar i hemmet, på jobbet eller i skolan.
Det är dags att våga låta alla vara med. Vi behöver lära oss respektera varandra, förstå att vi inte alla tänker lika, ser lika ut eller vill leva lika, men det finns plats för olikheter oavsett om det handlar om kön, könsidentitet, etnicitet, religion, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
Våra fördomar behöver brytas med hjälp av kunskap om olikheter och förståelse för alla människors lika värde.
Vi på RFSL i Kristianstad kan hjälpa till med kunskapsspridning om människors lika värde och rättigheter. Vi kan utbilda politiker, personal i kommun, stat och region samt våra skolungdomar. Vi är villiga att hjälpa till för att få ett Kristianstad där alla får plats och respekterar varandra.