Utländska arbetare ska skyddas från diskriminering!
Under EG-domstolens förhandlingar om Lavalmålet, mera känt som Vaxholmsmålet, menade flera av de nya EU-länderna, i synnerhet Estland och Lettland, att svenska fackföreningar diskriminerar på grund av nationalitet.
– Vad saken gäller är ju i själva verket det omvända: ska ett lettiskt företag få diskriminera arbetstagare i Sverige, bara för att de råkar vara letter? säger Josefin Brink, ledamot i riksdagens arbetsmarknadsutskott.
– Vad svenska fackföreningar gjorde i Vaxholm var att behandla utländska företag precis på samma sätt som svenska – man utnyttjade sin rätt att vidta stridsåtgärder för att få till stånd ett kollektivavtal. Det fackliga löftet om att som arbetstagare inte utsätta varandra för underbudskonkurrens omfattar alla, oavsett nationalitet eller arbetsgivare, fortsätter Josefin Brink.
Den moderatledda regeringen har beslutat driva samma linje i EG-domstolen som den förra. Arbetsmarknadsminister Sven-Otto Littorin har deklarerat att rätten att vidta stridsåtgärder är grundläggande för att upprätthålla den svenska modellen. Det har retat upp ett antal borgerliga debattörer och riksdagsledamöter som intar en betydligt mer traditionell borgerlig position.
– Det var ju bara att vänta. Bristen på verklighetsförankring bland unga moderater och centerradikalister är påfallande när det gäller arbetsmarknadsfrågor. Se bara på den bisarra debatten om salladsbaren i Göteborg, där centerns ungdomsförbund kallat en helt legitim blockad för maffiametoder, säger Josefin Brink.
Mer anmärkningsvärt är egentligen att Svenskt Näringsliv så entydigt ställt sig på det lettiska företagets sida i Vaxholmsfallet.
– I de allra flesta sammanhang där den svenska kollektivavtalsmodellen diskuteras försvarar Svenskt Näringsliv den på ett uppriktigt sätt. De är ju också vinnare på den. Förutsägbarhet om kostnaderna för arbete, konkurrensneutralitet, tydliga spelregler och fredsplikt ger företagen arbetsro att koncentrera sig på sin verksamhet, säger Josefin Brink.
Att utländska företag etablerar sig i Sverige utan att känna till spelreglerna på den svenska arbetsmarknaden borde mana Svenskt Näringsliv att lägga allt krut på att få dessa konkurrenter att respektera de villkor svenska företag verkar under. Istället väljer arbetsgivarorganisationen att underblåsa myten om den svenska fackföreningsrörelsens protektionism.
– Man måste ställa frågan vad Svenskt Näringsliv är ute efter. Vill man verkligen ha en större andel avtalslösa arbetsplatser och därmed riskera illojal konkurrens och ett större antal okontrollerade och dyrbara konflikter?
Enligt de flesta bedömare kommer EG-domstolen att döma till Sveriges fördel. Under våren ska ärendet mala vidare i det EG-rättsliga maskineriet, och det slutgiltiga beskedet väntas efter sommaren.