Den borgerliga lönesänkaralliansens främsta jämställdhetspolitiska förslag är att införa skattesubventioner på hushållsnära tjänster. Det visar tydligt på deras oförmåga att se maktskillnader i samhället, liksom att de döljer problemet att män inte tar sitt ansvar i hemmen.

Tyvärr hörs också borgerliga argument som att hushållsnära tjänster kommer att ”underlätta för invandrare att komma in på arbetsmarkanden och integreras i det svenska samhället”, i samma andetag som man hävdar att skattesubventioner skulle råda bot på den svarta arbetsmarknaden. Det här är givetvis befängda och dyra påståenden. Vi menar att risken för en situation, där kopplingen mellan etniska grupper och lågstatusjobb ytterligare förstärks, är överhängande. Erfarenheter från andra länder visar att de som arbetar som hembiträden ofta är papperslösa kvinnor som står helt utanför trygghetssystemen. Sverige är inget undantag. Vi vet att många av de svartanställda i städsektorn idag är utländska kvinnor, flera är i landet ”illegalt”.

I länder där det är vanligt att anställa hemhjälp kan man se att samhällen polariseras och att kvinnor som arbetar i andras hem exploateras. Systemet med hushållsnära tjänster förstärker uppdelningen av människor i ett ”vi” och ”dom”, där människor med utländsk bakgrund ses som underordnade majoritetssamhället och där jämställdhet i hemmet ska finansieras av alla, men reserveras för vissa.

Det är inte förbjudet att köpa städtjänster i Sverige idag, det går utmärkt redan idag att köpa det på lagligt sätt. Problemet är att människor inte är beredda att betala den lön som detta arbete är värt. Därför vill den borgerliga lönesänkaralliansen skänka våra gemensamma skattepengar till privilegierade grupper, som vill få sina hem städade, men inte är beredda att betala det verkliga priset för det. Från borgerligt håll drivs oftast frågan som ett jämställdhetskrav, vilket är minst sagt tveksamt.

Högavlönade män, som dragit sig undan hushållsarbete i alla tider kan, om vi inför överklassavdrag, fortsätta att lämpa över städningen på kvinnor. Hemmafrun ersätts av tjänstefolk. Kampen för jämställdhet skulle istället ta stora steg framåt om män tog sitt ansvar för disk, dammsugning, hämtning och lämning på dagis mm. Vi vill inte ha en borgerlig ”jämställdhet” som uppnås genom att invandrarkvinnor anställs för att svenska överklasskvinnor ska kunna göra karriär och lösa ”livspusslet” med barn, hem, jobb och fritid. Stora sociala klyftor mellan olika kvinnor ger ingen jämställdhet, men solidaritet kvinnor emellan är ett bra första steg i kampen mot könsförtryck.

Det är dags att säga det som behöver sägas. Vi accepterar inte en fortsatt nedskärningar av offentlig sektor, vi ställer inte upp på att vara en arbetskraftreserv till en privat sektor under lågkonjunkturer, vi vill inte vara med om att skattesubventionera er ”jämställdhet” och vi vägrar vara ”de andra” som städar i era hem!

Hanna Awad, fullmäktigekandidat vänsterpartiet

Ruzica Stanojevic, riksdagskandidat vänsterpartiet

Uppdaterades: 22 jul 2018