Sven-Erik Sjöstrand, Vänsterpartiets riksdagsman från Perstorp, talade på 1:a maj i Hässleholm. Här publiceras hans tal i sin helhet.
Det var en vacker harmonisk , till synes fridfylld planet, blå och med vita moln, och den grep med en känsla djupt i inälvorna – en känsla av hem, av att vara, av identitet. Och samtidigt och omedelbart efter insikten att under den blå och vita atmosfären fanns ett växande kaos som invånarna på planeten Jorden alstrade bland sig själva – befolkningen och en känslolös teknologi höll snabbt på att växa bortom all kontroll. Besättningen på rymdskeppet Jorden befann sig uppenbart i myteri mot universums ordning.

Ja dessa ord sa Ed Mitchell som var med Apollo 14 ute i rymden 1970.
Tyvärr är det så att en del av de farhågor som besättningen på Apollo 14 för mer än 35 år sedan gav utryck för på olika sätt har besannats. Men vi kan givetvis också se förändringar.
Jag som har arbetat med miljöfrågor sedan 70-talet kan se förändringar. Då var det en kamp om en drägligare arbetsmiljö, att minska utsläppen från fabrikens skorstenar, att förbättra reningen av avloppsvattnet och minska t.ex. kvicksilverutsläppen.

Idag pratar vi om hållbar utveckling, miljöfrågorna har blivit mer globala. Vi har idag miljontals kemikalier och de flesta av dem vet vi mycket lite om. Globalt men även här i Sverige har vi ett klimathot. Forskarna beräknar att vi här i Sverige kommer att ha 4 grader högre medeltemperatur om 100 år. I vissa delar av världen kommer temperaturen att stiga mycket mer. Detta kommer att få stora konsekvenser på nederbörd, jordbruk och samhällsplanering. För många utsatta länder kommer det att innebära katastrof. Och de åtgärder vi gör idag för att minska utsläppen av växthusgaser kommer att öka kommande generationers möjlighet till ett gott liv.

Miljöproblemen i världen har framförallt sitt ursprung i den rika befolkningens levnadsmönster. I vänsterpartiet säger vi att alla skall ha rätt till en god miljö. Den rätten är ingen lyx eller hinder för samhällsutveckling, utan den är en förutsättning för att nå målet om en god miljö och en hållbar utveckling för alla. Att ställa om vårt samhälle är inte bara en moralisk skyldighet, utan det är en tvingande politisk nödvändighet.

Mötesdeltagare, 1:a maj är en speciell dag för alla oss som runt om i världen kämpar ör bättre arbetsvillkor och ett bättre samhällsklimat. Vi manifesterar vår vilja till samhällsförändring genom facklig solidaritet och politiskt arbete. Vi vill att solidariteten skall finnas och att den skall segra. Vänner, tänk på att högern samlar sig i en allians för maktövertagande. De gör de med en politik som innebär att sjuka och arbetslösa ska betala skattesänkningar för dem som redan har mest. Lönerna skall pressas ner genom att fler konkurrerar om jobben till sämre villkor.

I Sverige vill Moderaterna sänka skatten för att skapa jobb. Samtidigt brukar de säga att de har mer pengar till skola och vård. Men det är som vår gruppledare i riksdagen brukar säga, inte ens högern kan växla en hundring i tre femtiolappar. Så deras politik för dem som jobbar får betalas av dem som inte jobbar. Det är de sjukskrivna, de arbetslösa, de förtidspensionerade, de som skadar ryggen i äldreomsorgen och sliter ut armar och axlar på fabriken som får sänkt ersättning. Och detta, vänner, skall vi aldrig acceptera. Denna höger kan endast mötas av en stark vänster. Vi har ett ansvar för att företräda människor som litar på att vi ska vara ett tydligt alternativ till högerpolitik och arbetsgivarmakt. Vår uppgift har alltid varit att ge röst år de röstsvaga och makt åt de maktlösa. Vi skall aldrig acceptera klasskillnader och könsorättvisor. Därför arbetar vi för solidaritet och rättvisa.

I år slår vinsterna i näringslivet och aktieutdelningarna nya rekord, samtidigt som varsel och nedläggningar fortsätter. Sveriges löntagare saknar inflytande över sin egen framtid och företag kan lägga ned även lönsam produktion, utan något som helst ansvar för de mänskliga och samhälliga konsekvenserna. Vår region är också drabbad. För en vecka sedan fick många jobbarkompisar till mig i Perstorp ett chockbesked. Perstorpsföretaget Polyclad Europe skall läggas ner. Den nye ägaren Isola, som är från USA, flyttar tillverkningen av laminatprodukter för mönsterkortstillverkning utomlands, till sina enheter i Tyskland och Italien. 147 anställda mister sina jobb och nedläggningen slår hårt mot Perstorp, men också mot grannkommuner. Det var i slutet av 2005 som Isolas önskan om att köpa Polyclad offentliggjordes men först krävdes klartecken från EU:s konkurrensråd och de gav sitt godkännande den 12 April 2006. Fredagen 21 April blev så det formella övertagandet klart och bara tre dagar efter detta kom chockbeskedet till bestörta anställda, tillverkningen flyttas.
Ordföranden i det lokala industrifacket säger att – det är ju billigt att lägga ner här i Sverige. Det skulle kosta företaget mer att lägga ner i Tyskland eller Italien. Så här agerar den kapitalistiska marknadsekonomin. Detta är definitivt en katastrof för många och vi ser mer och mer tydligt att det behövs en vänster som vågar kräva inflytande för arbetare och tjänstemän och som vågar ta strid mot företagens oinskränkta makt.

Att bekämpa arbetslösheten är det viktigaste instrumentet för att stärka de anställdas och fackens ställning. Den höga arbetslösheten beror givetvis inte på att de arbetslösa har för höga ersättningar från A-kassan eller är för lata i största allmänhet. Den beror på den politik som alla partier utom Vänsterpartiet är eniga om: nämligen att det överordnade målet för den ekonomiska politiken är inflationsbekämpning.

Vi vill stärka arbetsrätten, den behöver verkligen förbättras. Vänsterpartiet behövs för att förstärka arbetsrätten, för full sysselsättning, för att täppa till hål i anställningsskyddet, för att stärka yttrandefriheten och för att verka för möjligheten, inte bara rätten att arbeta fackligt. Här gäller det att välja sida.

Vad händer om en borgerliga alliansen vinner valet? Vi vet idag att de har enats om en massa försämringar om de får makten, läs deras motioner och program. De vill ha höjd avgift i A-kassan med upp till 300 kr per månad. De vill slopa avdragsrätten för avgiften till A-kassan, slopad avdragsrätt för fackavgift, sänka ersättningen från A-kassan till 65% och den arbetslösa ska tvingas ta jobb till 80 istället för 90 procent av dagpenningen. Detta är en raffinerad strategi, som de själva lanserar som en ”arbetslinje”. De framställer arbetslösheten som ett individuellt problem som i grunden beror på att människor är lata och lever gott på A-kassa.

Deras förslag innefattar också hushållsnära tjänster och de tycks mena att om en arbetslös kan ta jobb som skoputsare eller städare i någon disponentvilla för 50 spänn i timmen finns det ju ingen anledning att vederbörande ska gå och slå dank och leva på bidrag.

I denna lönesänkarallians har centern plötsligt antagit rollen att vara ledande i att vilja försämra arbetsrätten. Tänk er hur populär Maud Olofsson blir inom LO som arbetsmarknadsminister. Nej, vi måste stå samlade mot lönesänkaralliansen och mot nedmonteringen av vår välfärdsmodell. Vi får inte krypa undan, utan vi måste ta kampen för våra rättigheter. Tillsammans kan vi göra mycket!!

Det finns väl knappast någon som säger: jag är emot jämställdhet. Jag tycker att det ska vara orättvisa villkor mellan kvinnor och män. Alltfler bekänner sig att vara feminister. Men det är en sak att säga det. Det är en annan sak när man kommer till konkreta politiska förslag som faktiskt siktar in sig på att stärka kvinnors rättigheter och som kräver att kvinnor skall ha samma möjligheter som män. Då brukar det bli annat ljud i skällan.

Att kvinnor nästan ständigt får huvudansvaret för det obetalda hemarbetet ger kvinnor ett starkt försämrat förhandlingsläge på arbetsmarknaden. Ni kvinnor får sämre lön, mindre stimulerande och sämre betalda arbetsuppgifter. Ni får sämre karriärmöjligheter och kortare arbetstider. Rätten till heltid är något som minst 15% av LO:s kvinnor har behov av. I Vänsterpartiet vill vi lagstifta om rätt till heltid.

Deltid av arbetsmarkandsskäl drabbar kvinnor inom LO, det är en kombination av klass och kön. Kvinnors ställning på arbetsmarknaden måste stärkas. Ingen kvinna skall behöva vara ekonomiskt bunden till en man.

63 kvinnor misshandlas varje dag, 49 hotas av män och 42 ofredas. 7 kvinnor per dag våldtas och i Sverige dödar män över en kvinna i veckan. Detta får man fram om man räknar samman anmälningarna i Brottsförebyggande rådets statistik. Och det är fruktansvärt och jag skäms som man, för våld mot kvinnor och allt våld är en inskränkning av våra mänskliga fri- och rättigheter. Vi måste i alla sammanhang konsekvent arbeta för kvinnofrid. Kvinnojourer måste öppnas där sådana inte finns och de måste få ekonomiska resurser och det skall garanteras möjlighet att hjälpa kvinnor med olika bakgrund och olika stödbehov. De unga flickorna ska i gymnasieskolan få möjlighet att växa och ta plats, bl.a. genom att erbjudas feministiskt självförsvar.

Men vi som är män måste också göra en insats och försöka att tänka efter och lära oss mer om feminism, om de ojämlika maktförhållandena mellan könen och som vänsterpartister försöka vara lite förebilder.

Det är många frågor som jag inte har tagit upp som är mycket viktiga: äldrepolitik, flyktingfrågor, integrations- och solidaritetsfrågor, för att nämna några, men vi får säkert möjlighet att prata mer när vi fikar, så därför,
Vänner, vill jag avsluta mitt tal genom att vara lite mer personlig.

Jag har haft en stor förmån att vara er riksdagsledamot under snart 8 år. Det har varit ett mycket stimulerande och lärorikt uppdrag. Som riksdagsledamot i ett relativt litet parti är man alltid otillräcklig. Arbetsveckor på 60-70 timmar i veckan, ständiga resor och alltid en känsla av att man gör för lite för den höga lön som man har som riksdagsledamot kan också göra att man ibland känner sig lite slutkörd.

Men även om man känner sig trött ibland så måste vi samla kraft till en kämpainsats, vi har ett viktigt val, vi har ett stort ansvar och vi måste vara medvetna om att mediabilden av vårt parti är både hårdvinklad och överdriven. Men som medlemmar i Vänsterpartiet skall vi inte hjälpa till att skapa en bild av ett splittrat parti, för det är ju så att partiets medlemmar och organisationer på alla nivåer gör ett fantastiskt arbete, oftast utan medial uppmärksamhet. Men vi är ett parti som verkar för grundläggande samhällsförändringar och det är uppenbart att ett sådant parti aldrig kommer att strykas medhårs av de borgerliga medierna.

Som medlemmar i, eller sympatisörer till Vänsterpartiet måste vi ställa krav på varandra, men vi måste agera med ömsinthet. Allas hjälp behövs för en bra valrörelse, så kom med i valrörelsen och hjälp till att avslöja borgarnas bluffar. Ta kamp emot lönesänkaralliansen, valrörelsen har startat, nu gäller det vår framtid.

Tack för ordet.

Uppdaterades: 21 jul 2018