artikel

Var det fel av akademin att ge litteraturpriset till Peter Handke?

När nu Svenska Akademins pris i litteratur till Alfred Nobels minne har tilldelats Peter Handke blir det genast debatt på litteratursidorna. Frånsett de rent litterära aspekterna handlar det om att Handke stödde Slobodan Milosevic och också talade vid hans begravning.

Milosevic var den siste presidenten i den federala republiken Jugoslavien, vilken upplöstes under krigen på 90-talet efter att väst ensidigt stött de regioner i federationen som ville bryta sig loss.

Anders Romelsjö har skrivit om detta ämne tidigare och gör det nu igen, mot bakgrund av kritiken mot att Handke fått Nobelpriset. Såvitt jag kan bedöma har Romelsjö rätt. Som vanligt har man dubbla måttstockar och propagandan segrar.

Fakta är att Slobodan Milosevic inte dömdes för folkrättsbrott i Haag. De som beordrade bombning av Jugoslavien i 78 dagar blev inte ens åtalade!

Jämför med hur komplicerat Brexit ter sig, jämför med den fredliga upplösningen av Sovjetunionen, jämför med det fredliga (efter folkomröstning) införlivandet av Krim (mot bakgrund av det prejudikat som faktiskt skapades efter Jugoslavien) och jämför gärna med Winston Churchill, som närmast helgonförklarats efter sin insats som ledare för Storbritannien under WWII. Han belönades dessutom med Nobelpriset i litteratur 1953.

Vad man sällan talar högt om är hans brott mot folkrätten.

Läs här Anders Romelsjös försvar av Handke.

Läs här om Churchills insatser i en recension av Jonas Aghed i AB.

Rolf Nilsson

Dela den här sidan:

Kopiera länk